Långt ord det där...stavad det ens så? I alla fall så ringde skolpsykogen igår och berättade att en tid var bokad i mitten av mars. Det är ett möte mellan oss förädrar, skolpsykolog, rektor, lärare, skolsköterska och specialpedagog. Där ska jag sitta (för Pappamannen lär knappst få med allt) och prata inför alla dessa människor och försöka få fram allt om Lilleman. Det kommer bli så svårt! Jag bara babblar när jag ska försöka få fram nått jag tycker är viktigt mottas rätt. Och här är det ju dessutom saker som kanske betyder allt eller ingenting! Vem vet?! Jag vill ha ett facit!
Jag frågade skolpsykologen om det skulle beslutas på elevvårdskonferansen om det blir en basutredning eller inte. Då sa hon nej, det blir det defentivt. Så... då kan vi väl inte vara ute och cykla eller?
fredag 13 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nästan rätt, bara sista "a-et" som ska vara "e".
SvaraRaderaDet kommer att gå bra och det är ju inte bara du som ska "babbla". Passa på att ställa en massa frågor; till lärare och skolpersonal, till psykolog och pedagog, vilka resurser kan L få, osv...
Vem ställer diagnos egentligen? Psykologen?
Kram M
Nä...ingen på skolan ställer ställer diagnos. De gör en basutredning. Sen skickas man till VITS och de skickar remiss till hab om de tycker så och DE gör en diagnosutredning.
SvaraRaderaMen hjälp i skolan ska man få även utan diagnos påstås det.
Så många gånger som jag har önskat mig ett facit över min Lilla...
SvaraRaderaDet låter ju ändå som att de på skolan SER grabben och därmed borde de också kunna hjälpa till!