Socialt utbyte...

Det man som förälder oroar sig mycket för är ju just detta med barnens sociala relationer. Man vill att de ska vara en god vän, att de ska ha kompisar att de inte ska vara utanför, att de inte ska bli mobbade!!! Det är ju en lång skala det där...men jag tror de flesta tänker på det.
Jag har ju då fått anledning att tänka några varv extra på det där... Lilleman funkar inte som de flesta jämnåriga.
Jag och min väninna förutspådde för flera år sedan att Lilleman kommer vara den där killen i klassen på högstadiet som sitter längst bak i svart skinnrock och föredrar sitt eget sällskap.
Visst kan det bli så, men det finns ju många olika scenarion jag målar upp i min skalle...en del sorgligare än andra. Man kan inte veta hur det blir...så jag ska försöka fokusera lite mer på nutid.
Som det ser ut idag så leker han mest själv i skolan. Ibland leker han med Storebror och hans kompis.
Jag vet inte om man kan kalla det självvalt. Han vet inte hur han ska göra för att leka med de andra oftast. Han vill inte leka deras lekar. Han vill leka Lego Star Wars och spela upp scener ur filmer. Jag funderar på att köpa Lego Star Wars och ge till alla i klassen...;)

Här om dagen kom Lillemans lärare fram vid hämtning och berättade strålande att Lilleman minsann lekt med ett annat barn idag! Först hade de pratat och sen lekt på rasten. Gissa vad?
Först blev jag glad...det finns hopp! Sen blev jag ledsen...hur jävla sorgligt är det inte att det är en fantastisk händelse att ungen efter 6 månader nu lekt med klasskamrater totalt tre gånger?